Kvinnorna äro outgrundliga

Gafsan säger att mitt hus ser ödsligt ut. Hon säger att det ser ut som om ingen bor där. Hon pratar på om gardiner och blomster i fönstren och sådant kvinnligt. Hon pratar en hel massa som vi troll absolut inte begriper ett dugg av. Hon är bra, Gafsan. Hon kan säga saker som ingen begriper men man förstår ändå att det betyder något viktigt och sedan kan man gå och fnula på det där hon sa i ett par veckor och sen, ja, sen begriper man i alla fall ingenting men va fan. Nåväl. Jag trivs i mitt hus. Det är ett bra hus. Väg och järnväg. Bra anslutningar. Vitt. Det regnar inte in. Jag bär in ved och eldar på utav bara helvete och det är varm och gott därinne. Jag skiter väl i gardiner. Vad ska man med sådant till? Jag äter min fläsklägg och mitt rotmos och dricker mitt kokkaffe lika bra utan gardiner. Och lilla nubben den smakar lika gott vare sig det finns blomster i fönstren eller ej. Kvinnorna äro outgrundliga. Vilka ideer de har. Ack, mitt hjärta bliver ömt.