Dagar som obemärkta smiter förbi

Det försvinner en hel del dagar och nätter utan att göra något väsen av sig. Dagar som liksom inte märks. Efteråt kan man stå och se tillbaka och fundera på vad det var som hände egentligen. Ingenting. Det hände ingenting, det bara passerade. Som tåget förbi en nedlagd station. Svisch, och sedan är det borta. Är det bortkastad tid? Eller är det nödvändig tid? Tid som fyller okända fack i tillvaron med en okänd mening. Vad vet vi om vad som sker inunder alltsammans. Bakom alltihop. Kanske händer det allra viktigaste i livet utan att vi har en susning om vad som försigår. Änglarna är där och rotar nere i källaren och uppe på vinden. Rumstrerar om och bygger och röjer. Och vi märker ingenting.