Samvetet och dygden

Samvetet är en institution som man bör taga väl vara på och odla uti sin trädgård. Likaså dygden. På denna punkt äro samtliga gamle auktorer helt eniga. Rätt hanterat bliver samvetet den bästa tänkbara av vänner, en blodsförbunden, en dryckesbroder. Den vanligaste missuppfattningen beträffande samvetet är att man tager för givet att dess utmätta storlek är den korrekta. Alls icke! Samvetet är elastiskt till sin natur. Det tål att tänjas och töjas i det oändliga. Man bör vara flitig och idog i detta arbete. Utvidgningen bör fortgå perpetuum. Haver man arbetat duktigt med sitt samvete under en längre tid skall man finna sig i stånd att däruti kunna placera snart sagt vad som helst. Fastmer skall man då finna att sjäva dygden icke längre utgör en börda. Emedan dygden kan definieras såsom förmågan att följa samvetets röst så bliver den härmed lika eterisk och flyktig som en sexa skåne på midsommarafton.