Vägledning

Efter den senaste tidens besvärande förvirringstillstånd har jag måst inse att mitt behov av vägledning är av det akuta slaget. Häromdagen fann jag en passande helgedom på en av mina irrfärder genom tobaksfälten. Jag ämnar nu tillbringa varje eftermiddag där för att kontemplera det eviga och tugga ihärdigt på den saftiga buss av färska tobaksblad som jag snor åt mig i något fält på vägen dit. Det är en bra promenad och ännu har jag inte skaffat någon åsna. Kyrkan ifråga ligger en bra bit bortom all sans och redlighet och det passar mig utmärkt emedan det högsta jag kan önska mig, såsom sakernas tillstånd nu te sig, är att få vara ifred för stort och smått och för allsköns knytt och oknytt tillika med präster borgare och bönder.