Gautama Buddhas andra trancendentala natur ur en semiplebejskt diskurs

Nu ska jag berätta lite grann om hur vi har det i närke. Inte är vi så ferbannat snoppiga som di där jävla stockholmsjävlarna inte. Nej för fan. Vi äter pannbiff och räkmajonäs så det stänker om det. Skulle det finnas nån jävla bostongurka på tallriken så skickar vi fanstyget te katten. Inga jävla grönsaker inte. Nej fy fan. Man äter väl inte vad som helst inte. Det var en bonngubbe bortåt vibyhållet till. Han hade en kärring som envisades med att lägga på en jävla massa ogräs på tallriken. En dag sa han åt kärringen att nej nu fan får det vara nog med buskage! Nästa dag kom tallriken fram med lika mycket grönska som alltid och då sa gubben att vad ända in i glödheta menar du med det här? Kärringen ruskade på huvudet och tycktes inte förstå vad han menade. Senare på kvällen när han skulle te märkte han att det var alldeles renrakat där nere på kärringen och då gick det upp ett liljeholmens trearmade grenljus i röd kartong.