Man stretar emot

Förr i världen rände jag efter fruntimmer men nu vet jag inte längre vad det är jag är ute efter när jag flänger omkring över åkrarna och genom byar och städer på min motorcykel av märket Dnepr från 1973 så det riktigt ryker om det. Allt var enklare förr i världen. Det var bättre och tydligare på något sätt när man var ung. Nu far jag omkring för att komma undan döden. Eller om det är livet. Det är något baki hälarna på mig hela tiden och nafsar. Man får inte en lugn stund, det är bara att fortsätta fara runt som en tok och aldrig stanna. Man är tvungen att streta emot. Inte ska man frivilligt ge sig åt döden.